SVENSKA

I ämnet svenska skall eleven använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt uppleva och lära av skönlitteratur, film och teater.

Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevens fortsatta liv och verksamhet. Språket och litteraturen har också betydelse för den personliga identiteten. Ämnet svenska har därför en nyckelställning i skolarbetet.

Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven

utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse,

utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra,

utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan,

utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egen värdering och andras råd,

utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera,

utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär,

får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige, Norden och andra delar av världen,

tillägnar sig kunskaper om det svenska språket, dess ständigt pågående utveckling, dess uppbyggnad, ursprung och historia samt utvecklar förståelse för varför människor skriver och talar olika,

genom eget skrivande fördjupar sin insikt i grundläggande mönster och grammatiska strukturer i språket samt utvecklar sin förmåga att tillämpa skriftspråkets normer i olika sammanhang,

får erfarenheter av språken i de nordiska grannländerna samt en orientering om det samiska språket och övriga minoritetsspråk i Sverige,

utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda datorn som hjälpmedel,

utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig kunskap om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap,

stimuleras till eget skapande och till eget sökande efter meningsfull läsning samt till att ta aktiv del i kulturutbudet,

förvärvar insikt i hur lärande går till och reflekterar över sin egen utveckling och lär sig att både på egen hand och tillsammans med andra använda erfarenheter, tänkande och språkliga färdigheter för att bilda och befästa kunskap.

Läsutveckling och bedömning på Högalidsskolan
Skolorna har skyldighet att kartlägga, redovisa och följa upp bl.a. elevers läsförmåga. Det främsta syftet är att utifrån denna information kunna planera och fördela resurser, så att de elever som behöver mer tid och hjälp också får det. På Högalidsskolan använder vi bifogade Läsutvecklingsschema, kallat LUS.

LUS har framtagits av läsforskarna Birgita Allard, Margret Rudqvist och Bo Sundblad i samarbete med verksamma lärare. Det vilar alltså både på vetenskaplig grund och praktisk lärarerfarenhet. Lärarna på Högalidsskolan har genom Utbildningsförvaltningens försorg under några terminer fortbildat sig i att använda detta bedömningsinstrument för att kartlägga läsförmågan hos alla elever år F- 9.

LUS består av 19 kvalitativa steg (punkter), som en lärare kan se i elevens läsutveckling. Vid en del punkter går läsutvecklingen snabbt framåt, andra kräver mycket läsning och lång tid för att läsutvecklingen skall gå vidare. Bedömningen görs i det dagliga arbetet, då lärare lyssnar på, iakttar, och på andra sätt informerar sig om elevernas läsning, för att avgöra var respektive elev befinner sig i LUS. Två gånger per läsår samlas bedömningsresultaten från varje undervisningsgrupp in och blir underlag för resursdiskussioner på skolan. Den enskilda elevens lusplacering är också ett naturligt inslag vid utvecklingssamtalen med föräldrarna.

Med vetskap om det krav på läsförmåga som väntar eleverna, visar erfarenheten att de för att klara undervisningen helst ska ha uppnått:
inför år 1: punkt 3
inför år 4: punkt 15
inför år 7: punkt 18 a
inför gymnasiet: punkt 18 c (punkt 18 c är önskvärd, punkt 18 b är dock acceptabel)

Läsutvecklingsschemat
Fas 1 UTFORSKANDE
Barnet håller successivt på att tillägna sig läsförmågan i texter med få ord på varje sida, oftast med innehållsbärande bilder. I sökandet efter innehållet, budskapet, kräver den förståelsebaserade avläsningen stor energi och uppmärksamhet. Från och med punkt 11 har barnet tillägnat sig fungerande lässtrategier och befäster nu sin läsförmåga med omfångsrikare texter med färre bilder. Successivt minskar fokus på avläsningen.

1. ”Läser” (hittar) och skriver (avbildar) sitt namn.
2. Känner till läsriktningen.
3. Visar att de upptäckt att det skrivna ‘går att säga’.
4. Läser bekanta ord i texter med hjälp av ordbilden.
5. Listar ut nya ord med hjälp av de ord barnet har mött tidigare.
6. Tar hjälp av bokstäverna (t ex första bokstaven) för att avläsa ord i texten. Korrigerar sig själv ibland.
7. Tar vid behov effektiv hjälp av bokstäverna i sin läsning. Självkorrigering vanlig.
8. Kan ersätta en tala-lyssna-situation med en skriva-läsa.
9. Tar effektivt hjälp av ljuden för att läsa ut längre, obekanta ord.
10. Använder och växlar mellan ändamålsenliga strategier* för alltmer funktionell läsning av enkla texter.
*(Exempel på strategier: ordbilden (p 4), listar ut nya ord med hjälp av de ord man redan förstår (p 5), tar hjälp av bokstäverna (p 6), tar hjälp av ljuden (p 9).
11. Läser stapplande mer text och tar sig fram till innehållet, eftersom barnet vill förstå texten.
12. Läser minst 3-4 ord i följd i böcker (texter), inom deras erfarenhetsvärld, innan de fastnar.

Fas 2 EXPANDERANDE
Barnet har nu en grund av fungerande lässtrategier och vidgar sin läsning till böcker med allt större omfång, från enklare kapitelböcker till tjockare volymer, där endast texten för berättelsen framåt. Vid tre tillfällen under denna fas uppträder, efter uppnådd kvalitet i den löpande läsningen, nya läsfunktioner, nämligen att söka, att utföra och att efter fördjupad läsning av en text överblicka.

13. Läser nästan flytande, fastnar bara ibland.
14. Sökläser, d.v.s. hittar snabbt enstaka uppgifter i löpande text.
15. Läser flytande och obehindrat, t ex kapitelböcker, med god förståelse.
16. Läser och förstår en instruktion eller arbetsbeskrivning i flera led, t ex ett recept, och visar förståelse genom handling.
17. Förstår innehållet i utländska filmer och naturprogram med hjälp av textremsan.
18. Läser mycket, frivilligt och gärna – slukläser
18 a Läser med behållning bokserier och liknande utan bärande bilder, där handlingen okomplicerat förs framåt, d.v.s. klassiskt bokslukande.
18 b Läser med lätthet böcker, företrädesvis ungdomslitteratur, med personteckningar, miljöbeskrivningar och inre monologer; söker mer än bara handlingen.
18 c Vidgar sitt läsande till olika genrer inom vuxenlitteraturen, läser ibland flera böcker parallellt; läser och finner djupare dimensioner.
19. Fördjupande och överblickande, d.v.s. kan efter att ha fördjupat sig i en omfångsrik text, vid ett senare tillfälle snabbt få tag på nycklarna till textens innehåll och struktur.

Med litterat läsande avses ett läsande som förutsätter abstrakt och hypotetiskt tänkande. Det innebär att läsaren kan förstå principer som inte motsvaras av en ordagrann formulering i texten och även förstå hypotetiska resonemang, d.v.s. kunna dra slutsatser om företeelser utanför den egna konkreta erfarenhetssfären. Det litterata läsandet öppnar för att självständigt tränga in i och igenom sakprosa och skönlitterära texter inom olika genrer och successivt förstå innebörden i metaforer, och nya dimensioner på olika nivåer.
L. Litterat läsande